Helgen och beslutsångest

Oj, längesen jag skrev...
Mock exams dödade mig inte, men kemin dog allt lite. Nu har jag ett revisionschema för tiden innan exams, så det ska jag iaf försöka följa!

Med CAS-portfolio inne i slutet av förra veckan är nu allt som ska in inne. Det är en otrolig lättnad, nu är det "bara" exams kvar.

Helgen blev hastigt och lustigt just väldigt lustig efter ett hastigt beslut att hänga med Stina och Emmo till deep i Malmö. Förfest hos Stina; dricka glögg; in till Malmö, straightkväll på deep, som annars är gayklubb. Drinkar, dansa och karaoke ledd av den underbara transan Fransesca. Jag fattade verkligen inte att det var hon som var han först när Stina snackade med henne/honom!

Jag fattar dock fortfarande inte att Stina fick mig att sjunga... och inte bara det - en låt som "hot stuff" blev det dessutom, plus dålig schlager, haha! Och sen efteråt träffade vi på Marco och jag och Stina sprang och sjöng "hot stuff" på väg till bilen vid fyra på morgonen utan jackor eftersom de låg i bilen.
Skitkul och skitkonstigt...! Det får göras om!

Hum, sen så fortsätter jag fundera på framtiden... medicin eller psykologi? Vad vill jag egentligen?

Medicin
+ Intressant
+ Man får jobb
+ Man kan hjälpa folk konkret
+ Finns chanser till volontärarbete
+ Kan specialisera mig till pediatriker eller psykiater
+ Man lär sig hela tiden nya saker
+ Problemlösning
- Jättelång utbildning
- Jättesvår utbildning
- Begränsat liv utanför studierna på universitetet
- Mest heltidsjobb på professionell nivå

Psykologi
+ Intressant
+ Förstår det och är nyfiken på det, det är lite "min grej"
+ Många olika jobbmöjligheter (forskare, psykolog, socialarbetare etc.)
+ Går att kombinera med skrivande och teater
+ Går att ha roligt på universitetet
+ Problemlösning
- Mer osäkert med arbetsmöjligheter
- Inte särskilt välbetalt
- Flummigt!
- Vänsterländskbundet

Någon som kan komma på något mer?

I vilket fall som tror jag att jag vill till Glasgow, i alla fall nuläget. Och jag är i vilket fall som glad att det finns saker jag känner för att göra, det här är ju inte direkt problem ;)

Nä, nu ska jag plugga, jag återkommer senare med eh, äktenskapliga gräl med en chatbot...

Mock exams

Nu är mock exams här, veckan då man bor i aulan, lever på kaffe och sover för lite för att man inser att man bara måste kolla key concepts within the learning perspective en gång till innan man kan somna (eller börjar tänka på släpvagnar om man heter Linus och har körteoriprov imorgon - lycka till!)

Hittills har jag bara haft engelska, psykologi och svenska, vilket inte har varit så farligt. Psykologin är jobbig för det är så sjukt mycket att skriva, men det kändes helt okej idag ändå. På svenskan började jag flippa ut och komma med galna freudianska tolkningar så vi får väl se hur det gick, men det var inte katastrof i alla fall. Jag gillar hur bara ungefär halva gruppen faktiskt har läst samtliga böcker till svenskan...! =D

Imorgon däremot så är det kemidags. Mm, kul. Eller inte. Resten av veckan i allmänhet kommer inte bli trevlig... Jaja, åtminstone så hade jag inte ekonomi, matte OCH svenska idag som vissa stackars matte HL-elever. Det var inte humant!

Jag har börjat fundera på varför de egentligen kallar det för mock exam, det är ett sådant där trevligt dubbeltydligt ord... Åtminstone så har man en trevlig klass som man kan gnälla tillsammans med!

Så nu är man faktiskt IB2:a och sitter i aulan och har prov. Det känns som man nyss gick i PDP och gick förbi aulan i februari, blev lite nervös och tänkte att två år är ju inte alls så mycket tid, och nä, det... var det inte.

Men Kroatien-planernaa verkar leva, så det känns positivt, förhoppningsvis fixar allt sig också ;) Fy vad kul vi ska ha det om det blir av...!

Inga djupare eller längre reflektioner idag, all min kreativitet försvann ner i ett answer sheet någon gång i eftermiddags och har inte hittat sin väg tillbaka än...

Nä, som sagt, kemi.

Om världen och vården

Det är extremt mycket i skolan nu, det är inte kul. Fast lunchen idag var rolig - jag , Meng och Lol började en diskussion om resurser till rymdforskning, om det är försvarbart när pengarna hade kunnat rädda människoliv i andra delar av världen (vad tycker du?), sen var Lol tvungen att gå till matte och jag och Meng fortsatte diskutera den snedvridna resursfördelningen i världen, t.ex. hur svårt det är för folk att skära ner på onödig konsumption av mat och prylar för att hjälpa miljön och ge resurser till bättre behövande (vi ser ju ingen direkt effekt, bara att det blir lite sämre för oss själva).

Psykvård (som faktiskt är riktigt dålig i Sverige) och allmän vård i utvecklingsländer kom också upp. Det finns sådant som är högstatus och lågstatus att forska om, i psykologi fokuserar många på t.ex. schizofreni, det tycker folk är lite häftigt, men saker som förlossningsdepression får knappt nån uppmärksamhet alls, det är lågstatus.

Sickle-cell anemia (vad det nu heter på svenska) är ett textbook example på en sjukdom orsakad av genmutation, det är ett exempel som alltid kommer upp i biologin. Men när man frågade på biologin om det finns någon behandling, så visade det ju sig att eftersom det förekommer mest i utvecklingsländer i Afrika så finns det väldigt lite forskning om det, och i princip ingen vård för det. Läkemedel är ett annat bra exempel, många olika varianter av antidepressiva medel skapas, men samtidigt får inte många HIV-drabbade i Afrika bromsmediciner. Det handlar om pengar helt enkelt.

Det är givetvis jättebra att vården i västvärlden är bra, att man kan behandlas för cancer t.ex. Samtidigt som sådan behandling är livsviktig är den också väldigt dyr och miljöfarlig. Det gör inte att man borde ta bort det såklart, men om man tänker på hur många människor i u-länder som sådana resurser hade kunnat hjälpa,då blir man lite rädd. Det är ju inte ens sjukdomar som kräver så avancerad behandling som dödar folk utan resurser, det är ofta simpla infektionssjukdomar.

Meng och jag, som de biologinördar vi är, gick till biblioteket och kollade upp kolera - kolera är en sjukdom som man ofta kan överleva bara genom att få vätskeersättning eftersom man förlorar mycket vätska när man har kolera. Fungerar inte det, så behövs antibiotika. Kolera är alltså lätt att behandla, ändå kan stora epidemier uppstå. Det är något väldigt fel med det.

Sen på väg till engelskan slutade alltihop med planer på att revolutionera alfabetet (ärligt talat, "w" är en så himla dum bokstav, alla andra konsonanter består av ett ljud och en vokal, men inte dubbel-v!) vilket kanske inte var riktigt lika seriöst.

People who don't know their facts

A few days since I last blogged. This won't be as weird as the previous things I've posted here. Lots to do in school these days and I'm working on a short story (which recently hit EE length, so, well, it's developing into something not all that short) which is where my stream of consciouness ends up now, instead of on this blog.

Anyhow, since I don't have much sensible to post, I'm going to share an extremely weird website I found the other day with you. (http://www.moodymanual.demonbuster.com/schizop3.html)
This page is about schizophrenia and it's created by some fundamentalist people who don't seem to know their own religion all that well, nor schizophrenia, I might add. Here are some of my favorites:

"Schizophrenia can be demonically inherited. Notice I said demonically. By that I mean it is not in the blood system, not in the genes - it is in the demons! This is what we call familiar spirits. They are familiar with your family."
There's really not a lot ot say about this, these people are absurd.

"When a schizo explodes, he opens the door to bitterness. Demons will convince him that it is all the other person's fault. Have you ever seen someone that can not accept blame for anything that is their fault?"
1) Explodes? As in spontaneous self-combustion? AWESOME!
2) Not accepting the blame for something you've done? The way they put it, I think rather than being a symptom of schizophrena I'd call that a symptom of being human.

"The disturbance and disintegration of personality known as schizophrenia or dementia praecox is frequently encountered by the deliverance minister."
"dementia praecox", now I think this is their way of trying to sound reliable because they use nice words, but really, schizophrenia hasn't been known as dementia praecox since the late 19th century. Then again, their agenda seems to be even older, so whatever.

"Through the revelation the Lord showed how the thumbs represent the Paranoid phase of schizophrenia. [...]
The revelation portrayed in the fingers and thumbs has proved to be infallible, as judged by numerous ministries with schizophrenics. There is no flaw in it."
Sure you weren't a bit delusional yourself when you saw this? Geez. I believe in God, in prayer and all of that and this doesn't sound anything like... well, like anything connected to Christianity the way I know it.

"2. Gen. 3:1 A master strategy initiated in the Garden of Eden. Eve was the first schizophrenic. The Devil tempted her to doubt God's Word, His Love and His Goodness."
I interpret the snake as a metaphor, not as Eve hearing voices, thank you very much.

Some people just don't get it right.

Extended essay, sömbrist, ännu mer extended essay och bokstavsbrist i bloggtiteln

Hej alla barn nu blir det barnprogram!
...
Ny inledning, nog inte den mest lyckade. Följs något av en fras som "titta här vad farbror Frej tar fram" så är det genast illa. Men detta var bara en parentes (för att citera vår svenskalärare)

Idag borde jag vara trött eftersom jag sov 3,5 timmar (hjälp, jag skriver på svenska och använder alltså kommatecken som decimalavgränsare, det känns jättekonstigt och jag känner mig jätte IB-skadad) pga extended essay-skrivande. Men jag hade planerat för mycket skrivande så jag hade sovit ordentligt natten innan och dessutom är det fredag idag så jag är glad. 2 500 ord på EE igår, yeh! Nästan 3 500 ord nu, men jag måste ändra strukturen och skriva ännu lite mer innan jag mejlar den till Stefan ikväll. Jag har i alla fall fått något gjort så jag känner mig nöjd.

De senaste dagarna har psykologin handlat om mentala sjukdomar och biologin om hjärnan, drogpåverkan och nervsystem så jag har varit glad för jag är intresserad av det (typ det jag är mest intresserad av av allt vi läser tror jag). Alltid en bra sak när man annars känner sig lite smått stressad. Passande att min presentation på psykologin handlade om panikattacker? Nej, så farligt är det inte. Just nu är jag faktiskt väldigt glad. Faktiskt och faktiskt, jag känner mig generellt väldigt glad tror jag, vilket är positivt. Captain Obvious to the rescue! Och min UCAS-ansökan verkar, efter lite krångel, fungera till slut! Inte för att det hade något med den föregående meningen att göra. And now, for something else completely different, jag dricker te med Baileysmak. Det är gott. Väldigt skumt egentligen. Precis som när jag och Araneya hittade på en dikt om höga kolesterolvärden i Berlin. Det var också skumt. Musiken Emma har på sin iPod är också skum. Mengs hatt är inte skum, den är jättefin. David däremot, han är skum han. Och jag, Meng, Lol och Maria (Maria behöver ett smeknamn!) har bildat klubben för inbördesbeundran. Den går ut på att vi ska beundra varandra och oss själva. Why hello there Captain Obvious. Det är bra, haha. Och skumt.

Sen september har jag utvecklat en dålig vana att skriva dikter på lektionstid. Det är ju en bra sak på så sätt att jag får skrivit saker och tycker det är kul, men det är en dålig sak eftersom jag inte alltid lyssnar på lektionen då. Fast vanligtvis skriver jag bara lite sporadiskt på svenskan, så då är det ingen fara, men idag vet jag inte hur bra jag följde med på historian egentligen. Haha. Men det brukar inte hända. Jag tror inte det har hänt förr faktiskt! Dessutom tänker jag skylla det på sömnbrist. Ja. Det tänker jag. Jag funderade på att lägga upp dikten jag skrev idag här men, organiserad som jag är, så hittar jag inte den så det blir inget med det, hehe. Och jag tror fortfarande på idéen med poetry blog i vilket fall som, det skulle vara roligt.
Nej, nu är det tillbaka till min älskade extended essay. Jag skriver om FN och folkmordet i Rwanda, så mest troligt lär jag skriva upprört om detta ämne även här så småningom.
So long.

Livet, eller bristen därav

Skickade precis in min UCAS-ansökan. Leeskigt. Förhoppningsvis vill nån ha mig... Annars är det plugg, plugg, plugg som gäller nu. Extended essay tills på fredag, har fortfarande bara gjort en fjärdedel. Men jag ska lägga mig tidigt ikväll och sen är jag pepp på att va uppe jättelänge imorrn, dricka kaffe och skriva som in i! Final draft kommer bli min räddning, oh yes. Men extrapoängen spelar inte så himla stor roll, jag känner att jag måste prioritera lite. Usch. Kemiplugg i helgen och misslyckat prov igår. Isch. Var så fokuserad på det att jag helt hade glömt bort att vi skulle kolla fronter för att se vad vi skulle göra till dagens lektion i psykologi. Insåg i morse att vi skulle hålla presentationer idag, jag hade fått om "general disorders and panic attacks", och eftersom jag gillar sånt så insåg jag att jag faktiskt läst om panic attacks på wikipedia nyligen (jag skulle kunna tänka mig att jobba med traumatiska och stress-relaterade problem, så det är inte bara random nördighet, jag lovar! *tittar menande på Meng*) och improviserade. Det var ändå bara en kort presentation och det fungerade bra. Jag roades rätt rejält av detta. Dessutom var jag helt skakig under psykologin, lite pga presentation men mest pga av väldigt starkt kaffe som druckits på morgonen för att hjälpa till med ett extended essay-experiment. Sen hade vi debatt mellan natural sciences och social sciences på TOKn. Ganska lustig dag egentligen. Ganska onödigt blogginlägg egentligen, men det började se så tomt ut här...